Yukon Arctic Ultra Dag 5. Ken Lake – Carmacks 56km

Inatt sov vi under bar himmel på checkpointen Ken Lakes. När jag tittade ut från mitt lilla hål i sovsäcken kunde jag se den vackraste stjärnhimlen jag någonsin skådat. Inramad av granar som reste sig i skyn likt armar som sträckte sig för att plocka ner en stjärna. Magisk natt!

Efter frukostbestyr och annat kom vi oss iväg vid sjutiden. Inte sist denna gång. Det är mysigt att skida i pannlampans sken om morgonen och veta att ljuset är på ingång. Första två milen gick över stora sjöar och där rörde vi oss ganska fort. Temperaturen rätt okej, ca minus 20.

Jag har aldrig upplevt en skogsbrand, tack och lov. Men idag har jag skådat förödelsen (eller pånyttfödelsen beroende på hur man ser på saken) efter en. Miljontals av svartbrända och sotiga trädstammar. Kala, nakna, utan grenverk. Ett tragiskt men samtidigt fascinerande landskap.

Turen gick vidare genom skogen. Ganska kuperat. Lite berg och dalbana. Kul utförsåkning och inte allt för knivigt uppför. Skidor var en rejäl fördel i denna terräng. Redan innan lunch passerade vi en fotgängare som startar över timmen före oss.

Sista biten fram till Carmacks åkte vi åter på floden. Drivis som var hårt packad. Grymt knöligt. Plötsligt såg vi lysena av Carmacks och vi blev som vanligt varmt välkomnade av alla funktionärer. Man blir så glad! Nu har vi njutit av en dusch och en god middag. Nu väntar ett par timmars sömn, inomhus. Imorgon går färden vidare mot McCabe.

/Niclas

Avslutar med lite bilder från dagen