Fjället har så mycket att erbjuda. Upplevelser som sätter spår i kropp och själ. Som arena kan fjället vara en plats för aktiviter som vandring, turskidåkning, toppturer, kiting, löpning, klättring, cykling eller varför inte skidåkning med hund. Fjället kan vara ett skafferi då det erbjuder bär- och svampplockning, fiske, jakt och flertalet ätliga växter. På fjället kan vi motionera våra kroppar eller finna rekreation från vardagslivet. Det är en plats som inbjuder till social samvaro men man kan också välja ensamhet och tystnad. Oavsett vad vi väljer att nyttja fjället till så är det självklart att allt vi gör sker med största omtanke om den miljö vi vistas i så att alla kan få möjlighet att uppleva samma saker i morgon som vi fått göra idag!

Jag och min nya kompis Sölvi
Foto: Moa Pettersson

En helt ny sida av fjället fick jag prova på under gården. Nämligen att uppleva det från hästryggen. Min hästvana är tämligen obefintlig. Sist jag red var kanske på någon ponnyridning för x antal år sedan. Har även något minne av att jag som barn fick rida barbacka på någon av min farbrors kor, men det kvalificerar mig knappas som van ryttare. Jag tycker mig ha bra koll på djur som hundar och katter. Jag förstår deras kroppsspråk och vet ungefär hur jag ska bete mig för att bli förstådd. Men hästar har jag svårt att läsa av. Ovana. Vet inte riktigt när dom är glada, ledsna, arga eller irriterade.

När vi anlände till Bydalen var det med lite blandade känslor. Förväntansfull men något reserverad. Men tack vare bra handledning från vår guide Sussie och kamrater med större hästvana än mig blev jag snabbt kompis med min följeslagare för dagen, Sölvi. En ståtlig islandshäst med lugnt humör och en förkärlek för färskt gräs.

Klicka på en av bilderna för att starta ett bildspel.

Turen ledde upp på Hovdehögen. En toppur med häst. Islandshästarna är inte stora, men riktiga kraftpaket. Med en imponerande fart letade dem sig upp genom terrängen. Vi stannade till lite då och då så att hästarna skulle få lite svalka och dessutom äta färskt gräs. Vid klockan 20.00 red vi iväg för att undvika den stekande värmen, som ett konstant högtryck som tycks ha parkerat över Jämtland orsakar, under dagarna. Sommarnatten är fantastisk. Solen värmer trots den sena timman och skapar ett magiskt ljus som kastats över landskapet. Tillsammans med molnen färgar den himlen röd. På toppen av Hovdehögen stannade vi till för en fika och hästarna fick vila sig lite inför den fortsatta färden.

På väg hem i solnedgången
Foto: Evelina Hedman

Att uppleva fjället från hästryggen kan verkligen rekommenderas. Naturupplevelsen blir extra stark då hela vistelsen sker i symbios med ett djur. Känslan av att vara ett med naturen blir oerhört påtaglig. Att inte ha någon hästvana är bevisligen inget hinder. Hästarna är lugna och vana att hantera ovana ryttare. Har du ridit barbacka på en ko någon gång under barndomen så kommer det att gå utmärkt!

/Niclas