Idag har jag firat Sveriges nationaldag genom att springa en mil på tid. Ett mycket lyckat firande men inte främst för löpningens skull utan mest för allt runtomkring.

Jag befinner mig i Östersund ett par veckor för att hålla kurser i knuttimring. Något väldigt roligt som jag skulle kunna skriva spaltmeter om men det sparar jag till en annan gång. Men vill du veta mer redan nu kan du höra av dig. Vi har en plats ledig på kursen nu till veckan.

Tidigare i veckan när det börjar närmar sig helgen tänker jag att det kanske går någon löptävling här i krokarna som jag kan vara med på? Jag kollar runt i tävlingskalendrar men lyckas inte hitta något lopp i krokarna. Kollar med min inbitne löparvän Mattias och han vet självklart att det går en tävling. Självaste Litsmilen.

Litsmilen har jag aldrig hört talas om tidigare, men det ser jag som något positivt. Det betyder förmodligen att det är en ganska liten tävling, sådana tycker jag om. Små tävlingar som arrangeras av eldsjälar för att de tycker att löpning är fantastiskt kul. De gör det verkligen inte för att bli rika utan deltagarantalet är ofta litet, anmälningsavgiften brukar vara symbolisk och segraren får något bruksföremål som den lokala handlaren skänkt. En typ av lopp som man i löparkretsar kallar för ”brödrostlopp”. Detta för att just brödrostar verkar vara svårsålda i mindre orter och ofta tenderar att utgöra förstapriset. Springer man ett brödrostlopp i Jämtland kan man dessutom vara säker på att det kommer gå undan rejält eftersom det här är väldigt tätt med duktiga skidåkare. De brukar vara snabba även med löparskor på fötterna.

Jag försöker hitta information om tävlingen men lyckas inte hitta någon hemsida. Jag hittar dock en notering på löparklubben Trångsvikens hemsida att starten ska gå klockan 12 i Lits ”centralare delar” och att anmälan sker på plats. I Lit bor det drygt 1000 personer så jag tänker att jag nog bör kunna hitta rätt. Den legendariske sportkommentatorn Sven ”Plex” Pettersson har för övrigt sina rötter i Lit.

Min kompis Karl följer med till tävlingen och vi rullar iväg ett par mil norrut från Östersund räknat. Det är 8 grader varmt, lätt vind och regnet öser ner. Man brukar säga att det är mer syre i luften under sådan förhållanden men det tvivlar jag. Fast det är verkligen skönt att springa om det inte är för varmt och att det regnar är inget som brukar störa under själva löpningen.

Väl framme i Lits ”centralare delar” är det full aktivitet. Eller det kanske är lite fel uttryckt, det är rustat för full aktivitet, för ett nationaldagsfirande, men det har väl kanske inte riktigt kommit igång ännu. En stor scen är iordningställd, partytält har rests och i marknadsstånden står man redo att grädda kolbullar. (När man i Jämtland har någon form av marknad eller firande så ska det alltid göras kolbullar. Det är ungefär lika självklart som att tomten kommer till Jul. Kolbullen är ett slags pannkaka med fläsk som serveras med lingonsylt. Smakar mycket bra och jag har till fullo anammat traditionen. Sägs förr ha ätits som vardagsmat av kolare och skogshuggare.) Men i bänkraderna framför scenen är det så här dags väldigt glest i det kraftiga regnet.

Nummerlappsutdelning
Foto: Karl Almestål

Så var det där med tävlingen. Jag ser mig om för att hitta ett stånd med nummerlappar men ser bara kolbullar och läsk överallt och inga spår av löptävling. Plötsligt ser jag en annan vilsen person i löparkläder. Tänker att jag ska fråga om han vet något men han hinner fråga mig detsamma först. Jag får alltså inget svar på hur man anmäler sig men jag får veta att loppet kommer att gå fort. Mannen som frågat mig om starten är nämligen sprintåkaren och OS-medaljör Teodor Peterson, vi är som sagt i Jämtland. Vi hittar snart startplatsen och jag går till en bil med öppen baklucka för att anmäla mig. För 50 kronor får jag mig en nummerlapp. Jag värmer upp och ställer mig sedan vid startlinjen som utgörs av en asfaltslagning.

Starten
Foto: Karl Almestål

Starten går och jag försöker att inte öppna för hårt utan istället komma in i ett jämnt tempo som jag kan hålla hela vägen. Några riktigt snabba killar bildar snabbt en tätklunga och jag bildar en andraklunga med två andra personer. Första tre kilometrarna hänger jag lätt med och trots att det är en stigning på 50 meter så går de på 11 minuter. Strax efteråt får jag erfara att bristande träning ger ofärdighet. Jag har inte sprungit så mycket ännu i år och orkar inte fortsätta i samma tempo utan tvingas släppa iväg de andra två. Efter sex kilometer blir jag omsprungen, ökar farten något och orkar följa. Är nära att släppa vid några tillfällen men lyckas bita mig fast. Ytterligare en löpare ansluter bakifrån men med 500 meter kvar så höjer jag tempot och lyckas gå ifrån.

1 kilometer kvar
Foto: Karl Almestål

Vinner loppet gör Simon Jörgensen. Jag kommer i mål som 7:a av cirka 30 deltagare på tiden 37:19 Målet med dagen var att få ta i och förhoppningsvis känna att kroppen svarade någorlunda. Inför loppet trodde jag inte att jag skulle klara mig under 38 minuter så det var kul att det gick trots en totalstigning på 90 meter och tre kilometer med småhalkig grusväg. Känner mig belåten med både tid och känsla.

Blöt men nöjd. Bra nationaldag. Grattis Sverige!
Foto_Karl Almestål

Vid målgång är det desto mer folk på plats i centrala Lit, trots det idoga regnandet. Kolbulleoset ligger tätt, en barnkör sjunger och jag kan summera en gemytlig nationaldag.

/David