Att ställa upp i en tävling någon gång ibland tror jag är nyttigt för mig. Jag tycker ju om att motionera men under träning lyckas jag sällan få samma belastning som under tävling. Dessutom tycker jag om utmaning i tävlingsmomentet och den sköna känslan efteråt. Igår arrangerade min klubb IF Hallby det årliga Hallbyloppet. Det var 20 kilometer klassisk stil med masstart som stod på menyn.

Vissa gånger är vallningen extra klurig. Det allra klurigaste föret är kraftigt snöfall och runt nollan. Så var vädret under Hallbyloppet.

När jag testade banan någon dag innan loppet så fanns det ingen natursnö utan bara den grovkorniga konstsnön. Då gick det såpass lätt att staka att jag var inställd på att köra utan fästvalla och bara staka under loppet. Men på söndagsmorgonen började det snöa rejält och glidet blev betydligt sämre, under de förutsättningarna skulle jag inte tjäna på att staka. Till slut blev det klister under skidorna och det klarade sig bra utan att frysa i.

Det ymniga snöfallet gjorde att det bara var ett av de två spåren som användes så när starten gick och 30 personer skulle tampas om ett spår blev det ganska trångt om saligheten. Tyvärr blev någon av med staven men tycker ändå att starten flöt på hyfsat fint. Det lite komiska uppstår dock efter cirka 500 meter när alla har fått en plats i ledet. Det gick nämligen betydligt tyngre att ligga främst så alla låg på ett långt tåg som tuffade fram ganska sakta. Fast att avancera vid sidan om var inte att tänka på för där gick det så mycket tyngre. Så där står man taggad till tänderna, redo att ta ut sig och så kan man bara stå och peta fram. Vi skulle köra 8 varv på en 2,5 km lång slinga och halvvägs på detta varv är det en 180 graders vändning. I den vändningen stod tåget med skidåkare i princip helt still och endast en person åt gången kunde vända om. Detta förfarande drog ut hela fältet och vips så var det slut på sällskapsresan.

I backarna tjänar jag på att ha fästvalla och här passerar jag Rickard Bergengren som valt att för dagen endast staka. Till slut drar han dock längsta strået och kör ifrån mig i de lättåkta partierna. Foto: IF Hallby

I stigningen som följer efter vändningen blir jag lite stängd och när jag väl kommer förbi har det blivit en liten lucka fram. En retlig lucka som jag inte lyckas täppa till och resten av loppet så blir det så att jag får köra själv. Det är bara 20-30 sekunder upp till klungan framför, jag möter dem på samma ställe vid vändningarna men lyckas inte täppa till. På sjunde varvet ser jag dock att den klungan på 5 personer har splittrats och jag börjar sakta närma mig en av dem. Psykologin som uppstår i dessa situationer fascinerar mig mycket. Jag försöker verkligen komma i fatt så att vi samtidigt ska gå in i sista backen. Jag vet nämligen att jag är stark uppför och kan jag bara pressa mig förbi i stigningen så är jag förmodligen före i mål. Men samtidigt som jag ökar farten för att närma mig så ökar även han farten för att hålla ifrån och jag lyckas bara ta in någon enstaka av de kanske 30 metrarna han är framför. Så vid foten av sista backen bestämmer jag mig för att sätta allt på ett kort och rusa för att försöka att gå ifatt. Jag kommer ifatt i slutet av backen, springer förbi så fort jag kan och försöker hålla farten hela vägen till toppen. Jag får en rejäl  lucka och kommer på toppen dessutom ifatt två andra åkare! På de sista 500 metrarna är det dock bara ett spår som är åkbart och jag kan bara åka med längst bak i den lilla tremannagruppen jag nu är en del utav.

Efter målgång i Hallbyloppet.
Foto: Sara Erixon

Detta var det tredje loppet för säsongen och jag tycker att det känns bättre och bättre för varje lopp. Jag kom i mål som 13:e person i klassen H21 som var Hallbyloppets huvudklass. Jag var bara 4:20 efter landslagsmeriterade Patrik Johansson från IFK Skövde som var snabbast för dagen. Jag lyckades ta ut mig ordentligt och pulsklockan visar att jag hade en snittpuls på 90% av maxpulsen. Här kan du läsa hela resultatlistan. Min klubbkompis Oskar Lund låg under hela loppet med i tätkvartetten och gjorde en stor del av dragjobbet. Han var den enda av de fyra första som gick med fäste och han försökte på flera varv gå ifrån i den stigningen som finns men lyckades tyvärr inte utan hamnade precis utanför pallen. På If Hallbys facebooksida finns det mer bilder och ett par filmer från loppet.

/David