Höstprakt

Har du aldrig upplevt höst på fjället har du missat något. Jag älskar verkligen höstfjället. Frisk och klar luft. Frost som nyper men också sol som värmer. Färgerna går från grönt till gult och rött. Och det finns gott om tid. Tid att umgås, tid att tänka och tid att vara. Kvällarna börjar bli mörka och ljusen plockas fram från sin sommarvila. September har i år dessutom varit extra fin med mycket sol, lite vind och varmare temperaturer än normalt.

Jag har hunnit med flera fina turer på mina ledigheter. En av dessa gick till Bullfjället som ligger 3 mil sydväst om Sylstationen. Under flera säsonger så har det bland personalen sagts att ”Man borde ju ta sig en tur till Bullfjället och äta en kanelbulle på toppen”. Det har dock aldrig blivit av eftersom det är en ganska rejäl promenad. Men i början av september gör jag, Torun och Ebba slag i saken. Vi packar tält, sovsäckar och kanelbullar och styr sedan kosan mot Bullfjället. Vädret är riktigt bra och höstfärgerna står i full prakt. Vi går via Ekorrdörren och passerar norr om Sylsjön där det finns mycket klipphällar som påminner om havsklippor. De i kontrast till stränderna och det turkosa vattnet skapar en väldigt speciell fjällupplevelse som skiljer sig mycket från vardagsvyerna i Sylmassivet. Vi tältar på toppen av Bullfjället och går sedan hem via Nedalshytta och norr om Sylmassivet. Ebba Samuelsson är en duktig med både kameran och pennan så kika gärna in på hennes blogg där du kan läsa ett inlägg och se många fina bilder från vår sjumilatur.

 

Jag har dessutom hunnit med att njuta av Blåhammarens magiska solnedgång, upptäckt en för mig tidigare okänd sandstrand längs med Handölan och inväntat natten i stearinljusens sken på Gåsenstugan.

På väg till Gåsenstugorna med Karl Almestål så springer vi på en mycket fin sandstrand. Foto: David Erixon

På väg till Gåsenstugorna med Karl Almestål så springer vi på en mycket fin sandstrand.
Foto: David Erixon

I helgen var jag dessutom förbi Storulvån och tog en löptur tillsammans med Niclas. Vi sprang bland annat lite intervaller i myren och njöt av fantastiska omgivningar. Den första snön har nämligen fallit nu så den gula fjällbjörksskogen ramades in av nypudrade fjäll. Vi hade sällskap av Jeremias Kinnunen som jobbar på Storulvåns fjällstation och är en duktig fotograf. Jag lägger upp ett litet smakprov här men det kommer fler bilder i ett inlägg framöver.

Myrlöpning. Foto: Jeremias Kinnunen

Myrlöpning.
Foto: Jeremias Kinnunen

På väg hem till Sylarna fick jag stifta närmre bekantskap med höstens första snö. Det är ju konstigt men jag blir varje år lika barnsligt glad av dessa första flingor. Det är inte precis så att det går att åka skidor men det blir ljust och fint och jag fylls med en speciell känsla av glädje och förväntan. Sylmassivet ligger nu inbäddat under ett tunt vitt täcke och det blir allt mindre vatten i Sylälven. Men vattenspegeln vid vedbastun ligger fortfarande öppen och erbjuder svalka mellan ångdusterna. Vintern är på väg.

bildwebanpassad

Sylmassivet har fått ett täcke men i älven går det fortfarande att bada. Foto: David Erixon

Renarna har bråda dagar med att lagra på sig så stora lager som möjligt inför den kommande vintern. Just nu är det dessutom brunst så det största sarvarna samlar sig ett harem med vajor och ska dessutom hinna med parningen. Vintern är på väg.

 

Fjällstationen har öppet veckan ut. Därefter väntar städning några dagar och sedan lägger sig åter det stora lugnet över Sylmassivet. Vintern är på väg.

/David

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s