I sommar måste det varit ett ovanligt bra smultronår. Alternativt har jag varit ovanligt lyckosam. Från att tidigare i livet som mest hittat cirka tio smultron åt gången är utvecklingen enastående. Under en löprunda i Småland i mitten på Juli upptäckte jag en skogsväg som var kantad av mängder med smultron. Så mycket att jag tänkte att jag borde återvända med en hink. Jag började fantisera om att hitta så mycket att det skulle vara lönt att koka marmelad och till min stora glädje blev så fallet. Själva kokningen visade sig vara lätt. Bara att koka ihop bär och syltsocker. Lite mindre socker än bär tyckte jag blev bäst.
Nu är jag i Jämtland och håller timringskurs ett par veckor. Att resa i nordsydlig riktning i vårt avlånga land innebär utöver den geografiska förflyttningen även en resa i tiden. Här är det fortfarande säsong för smultron så jag gjorde slag i saken och lyckades dryga ut förrådet. Kan för övrigt meddela att smultronmarmelad smakar precis så gott som det låter så det kan varmt rekommenderas.
Nästa bärmål får bli att plocka ihop till lite hjortronsylt. Känns som jag är i precis rätt landsända för att kunna lyckas med det.
/David
Smaskens. Men glöm inte blåbär! För hur överlever man vintern utan blåbärspajer? 🙂