Fyra dagar på tur och nu börjar den rätta turlunken att infinna sig på allvar. Vi blir automatiskt effektivare i våra dagliga sysslor och hittar tillbaka till gamla beprövade och invanda rutiner.

När vi klev upp i morse snöade det och var fortsatt dålig sikt. Snöandet hade under natten dessutom täppt till våra extraventilationer under tältduken så det var ganska mycket kondens i tältet. Innan vi packade ihop det såg vid dock till att dela på inner- och yttertält så att vi kunde torka borta det mesta av frosten och resa ett tämligen torrt tält ikväll.

När vi väl ger oss av från tältplatsen börjar molntäcket att stiga lite och vi har lite sikt ner mot skogslandet och får äntligen se lite av de miljöer vi nu snubblat runt i några dagar, mycket vackert.

Niclas hemmabyggda rembindning visar sig vara riktigt duglig. Det är tråkigt så klart när saker går sönder men roligt när man lyckas laga dem och man lär sig ofta mycket på vägen.

När vi kommer till vindskyddet vid Hågntjärn har molnbasen stigit ytterligare och vi kan skymta Sömlinghågnas branta ostsida. Prognosen igår spådde dålig sikt och vi var inställda på att runda fjället västerut men nu tar vi stället skoterleden norrut som tar oss ännu högre upp på fjället. Molntäcket börjar spricka upp och vi bjuds på mäktiga vyer och lågt stående midvintersol som lyser över snödrevet.

På väg utför igen på norra sidan får Niclas bindning, och Niclas, bekänna ordentlig färg men de reder ut utförslöpningen med bravur och vi har nu slagit läger nere i skogskanten.

Man ser inte så jättemycket djur på fjället så här års men idag har vi utöver ripor sett både ren och en strömstare.

Vi har ikväll slagit läger inte så långt ifrån en bäck som på sina ställen har öppet vatten. Det besparar oss både tid och bränsle att slippa smälta snö.

Här kommer en bildkavalkad från dagen:

/David och Niclas