Dag 2: Paddlingskurs Älvdalens Utbildningscentrum

Lite vatten i näsan och många viktiga erfarenheter rikare. Så summeras dag 2 på paddlingskursen med Äventyrsgymnasiet på Älvdalens Utbildningscentrum.

Näsklämma för den som vill undvika nässköljning.

Ett par mil uppströms platsen där Österdalälven och Västerdalälven finner varandra ligger Dala-Floda. Ett mecka för den som gillar paddling i olika former. Precis där Österdalälven bildar Lissforsen ligger Kajaktiv som vi tidigare besökt för att hämta material och prata paddling. Idag återvände vi, men med syftet att själva få bekanta oss med vattnet.

Våtdräkt, hjälm och flytväst.

Fokus på dagens pass var vattenvana, säkerhet och räddning. Vi började med att reka forsen från land och magister Dennis vävde samman gårdagens teori med forsens olika avsnitt och delar på ett fantastiskt sätt. Mycket lärorikt. Vidare väntade repetition av kastlinan och de olika teknikerna för att använda den på. Det är lite annat att använda kastlinan vid ett strömmande vatten, där du står på hala stenblock och dessutom får tyngden av en person som dras med en ström i linan, än att stå på en gräsmatta där hemma och kasta. Så mitt tipps till dig som ska ut och paddla i strömmande vatten med kastlinan som obligatorisk säkerhetsutrustning. Träna, träna och träna igen med den!

Att simma forsen är lärorikt och viktigt att träna på.

Kajakerna fick ligga kvar på släpvagnen under förmiddagen. Först fick vi prova att simma fram i forsen. Inta flytposition med fötterna neråt i forsen, tårna ovanför vattenytan och lätt böjda knän. Med händernas hjälp kan positionen i forsen ändras. När tillfälle erbjuds att ta till flykten mot land eller in i ett lugnt bakvatten roteras kroppen ett halvt varv och riktningen på simningen ska vara 45 grader mot forsen. Viktigt att tänka på är att aldrig någonsin sätta ner fötterna på botten i det strida vattnet. Risken att fastna med fötterna och sedan pressas ner under vattenytan av forsen är allt för stor.

Vattenlek.

Efter lunch var det dags att hoppa i våra flytande farkoster som för dagen var havskajaker. Första gången någonsin för mig. Skillnaden från en havskajak är att dessa är betydligt kortare, mer reaktiva och saknar roder.

Dennis instruerar i självräddning.

Eleverna på Äventyrsgymnasiet har under våren tränat vattenvana inomhus i bassäng. Att tippa med kajaken uppochner och själv ta sig ur, så kallad ”wet exit”, att hjälpa varandra att vända kajaken på rätt köl sittandes kvar ”hand of god” och att på egen hand med hjälp av paddeln åter ta sig upp ovanför ytan med rollning (även kallat eskimåsväng). Dom var otroligt duktiga och gjorde eskimåsvängar som om det vore den enklaste saken i världen. Imponerande! Övning ger färdighet. För mig och Linnea var eskimåsvängen lite överkurs idag. Vi får träna vidare. Men det är i alla fall skönt att veta att jag kan ta mig ur kajaken om den skulle välta.

Dagen avslutades med paddling i fors.

Avslutningsvis var det dags att sätta samman allt vi tränat på under dagen. Halva gänget bar upp sina kajaker ovanför forsen och hade i uppgift att en och en paddla den ner. Den andra halvan av gänget fick i uppdrag att agera säkerhetsavdelning genom att arrangera sig nedströms med kastlinor för att hjälpa kamrater och eventuellt tappad utrustning. Det var kul att paddla forsen ner för valsen där vattnet skummade. För den vane paddlaren säkerligen en väldigt beskedlig liten vals. Men för mig som nybörjare räckte den gott för att skapa lite spänning i paddlingen.

Kort och gott en mycket lärorik dag som ger oss ännu bättre förutsättningar att klara sommarens paddling på ett tryggt och säkert sätt.

/Niclas

Dag 1: Paddlingskurs Älvdalens Utbildningscentrum

Nu har vi styrt kosan till Dalarna och närmare bestämt Älvdalen för att delta på en veckas utbildning i paddling med Älvdalens Utbildningscentrum.

Välkommen till Älvdalen!

Även om både jag och Linnea har paddlat en del så känner vi oss inte helt säkra kring detta med strömmande vatten, vägval och säkerhet. Därför känns det väldigt bra att få möjligheten att följa med Äventyrsgymnasiet på Älvdalens Utbildningscentrum på en veckas utbildning.

Dennis tar oss med genom forsarnas olika delar.

Förmiddagen dag 1 väntade teori kring hydrologi och säkerhet. Åter till skolbänken alltså. Har man nöjet att få ha en av pionjärerna inom svensk paddling som kursledare är det bara att spetsa öronen noga. ”Boil line”, ”back wash” och ”laminar flow” blir nya uttryck lära och fenomen att spana efter i vattnet för att hitta bästa vägen fram.

På eftermiddagen körde vi praktiska moment. Kastlinan är det viktigaste säkerhetsredskapet vid paddling för att kunna rädda sina medpaddlare. Så det blev en del olika övningar med underarmskast, överarmskast och rugbykast.

Demonstration av ett överarmskast.

Dagen avslutades med att packa och förbereda inför kommande paddling i Lissforsen, Dala-Floda. Räknar med en blöt dag!

Återkommer med mer!

/Niclas

Kapsejsa med kanadensare

Ofrivilliga bad när man paddlar kan vara både trist och i värsta fall livshotande. Även om man gör allt för att i första hand undvika att slå runt så kan det hända. Därför är det bra att träna på hur man ska göra ifall det händer. Ta med dig själv och din kanot till en säker plats, förslagsvis en långgrund sandstrand så kan du välja djup, om du ska stå botten eller inte.

Vi drog till Fällfors Camping, tog på torrdräkter och tippade vår Ally Kanot för att träna på hur vi ska ta oss i den igen. Se resultatet på filmen nedan.

Trevlig helg!

/Niclas

Paddlingstävling: Karsbäcken Open

Förra lördasgen deltog vi i paddlingstävlingen Karsbäcken Open. 30 kilometer med blandad paddling på sjö, i å och fors. Ett perfekt lopp för att få testa utrustning och öva paddlingsteknik inför långturen.


Paddlingstävlingen bjöd på några spännande forsar med vitt vatten.. Foto: Åsa Berglund

Totalt var vi ute på vattnet i 5 h 50 minuter. På sjöarna blåste det mycket och det var ganska tufft att korsa dem. Forsarna var roliga att ta sig igenom och gav bra spänning till tävlingen. Många partier, även kallad ”gubbsträckorna” var mysiga med serpentinsvängar i idyllisk miljö.

Detta var vår livs första paddlingstävling och känner oss grymt nöjda att vi ställde upp.


I mål! Foto: Åsa Berglund

Nästa år är det dags igen!

Läs mer om Karsbäcken Open på deras hemsida och Facebooksida.

/Niclas

Kanot, kajak och kanadensare. Vad är skillnaden?

Kanot är ett samlingsnamn för lätta farkoster avsedda för vatten med spetsiga ändar och som vanligen framförs med muskelkraft och enkel- eller dubbelpaddel. Men även segel kan förekomma på vissa modeller.

OLYMPUS DIGITAL CAMERAKanadensare lämpar sig väl för mindre sjöar. Foto: Åsa Berglund

Historia

Själva ordet kanot härstammar från karibiska canoa, som kan översättas till svenskans ord för båt.

Det går egentligen inte att säkerställa något geografisk ursprung för kanoten. Den har förekommit på nästan alla platser där människan varit bosatt i närheten av vatten, som transportmedel, för att frakta varor och för att bedriva fiske. Säkert också som rekreation. Byggnadssätt och material har anpassats efter de lokala förutsättningarna.

Urholkade stockar, så kallade stockbåtar förekommer på många platser runt om i världen. Dessa liknar de nordamerikanska indianernas kanoter men med skillnaden att dessa bestod av en träspant som kläddes med skinn, näver eller kanvas. Ursprunget till dagens kanadensare är en farkost som paddlas med enkelpaddel. Viktiga egenskaper är stabilitet och möjlighet att frakta mycket packning.

I arktiska klimat lämpar det sig inte att ha öppna kanoter. Risken är allt för stor att vatten skulle kunna skölja in. Där byggde eskimåerna istället täckta farkoster med endast en liten öppen sittbrunn för själva paddlaren att sitta i. Konstruktionen bestod oftast av ett tunt skelett av ben från val klädd med skinn från säl. Den så kallade kajaken framförs med dubbelpaddel vilket medför att paddlaren kan flytta vatten på både höger och vänster sida om kajaken, så att den rör sig framåt.

Användningsområden

Även om vi delar in kanoter i kajaker och kanadensare förekommer åtskilliga modeller och varianter inom respektive fack. Grovt kan man säga att kanadensaren lämpar sig bäst för stilla skyddade vatten medan kajaken klarar tuffare sjögång och vildare forsar tack vare sitt skyddade skrov.

Vilken typ av kanot man ska välja beror således på användningsområde, personliga egenskaper som vikt, längd fotstorlek och preferenser. Om du aldrig har paddlat och vill prova på så går det ofta att hyra kanoter på kanotcentraler eller kontakta en kanotklubb på orten där man bor.

IMG_0747Kajak framförs med dubbelpaddel. 

Vi kommer att paddla en kanadensare från starten i Kärringsjön till Karlstad. När det sedan blir dags att korsa Vänern byter vi till havskajaker och paddlar dessa till havet vid Göteborg.

Allt gott!

/Niclas

Kajaktiv stöttar oss!

Mina erfarenheter av att göra långa turer har hittills mest kretsat kring skidor, minusgrader och fjäll. Nu väntar en långpaddling från Härjedalen till Göteborg. Både jag och Linnea gillar att paddla och vi gör det regelbundet, både kanadensare och kajak, men vi är långt ifrån rutinerade på området.

Paradiset för dig som inte kan få nog av paddling!

Därför känns det otroligt bra att ha Kajaktiv med i båten! Där finns inte bara utrustningen utan framförallt kunskapen om vatten och paddling. I Dala-Floda, vid Österdalälvens strand ligger butiken som ägs och drivs av James Venimore. Förutom butik hålls även kurser här och möjlighet att hyra farkoster.

James Venimore kan det mesta om paddling.

James Venimore kan det mesta om paddling.

Kajaktiv har också en filial i paddlingsparadiset Tjörn med butik, uthyrning, guidade turer och kurser.

Mer om Kajaktiv. 

Långpaddling i en hopfällbar kanot?

Den kom hem i ett stort paket till dörren. Gläntade på locket och däri låg en skaplig byggsats. Måste erkänna att jag var skeptisk om innehållet i kartongen någonsin skulle kunna bil en flytande farkost.

Ally kanoten finns i några olika storlekar och modeller. Vi har en 16,5. Konstruktionen består av ett skelett av aluminiumrör som spänner ut en gummiduk. Golvet är förstärkt av en matta som påminner om tjockt liggunderlag. Den ger kanoten vridstyvhet och extra flytkraft.

Ally 16,5 i siffror

Vikt: 20000 g
Längd: 500 cm
Bredd: 95 cm
Bredd reling: 92 cm
Bredd vattenlinjen: 85 cm
Djup: 36 cm
Höjd för: 47 cm
Kapacitet: 380 kg
Mått packad (HxBxD): 112x42x50 cm

Vi placerade ut alla delar på gräsmattan, ögnade igenom medföljande instruktion och körde igång att montera. Blev förvånad själv med under 30 minuter senare låg där en en kanot!

För dig som precis som jag är lite skeptisk rekommenderar jag att kolla in filmen nedan.

Väl på plats i vattnet skulle Ally kanoten även där tysta kritikern. Stabil i vattnet, speciellt med lite packning i, lätt att paddla, bekväm att sitta i med reglerbara sitsar, gott om packutrymme och dessutom inte allt för långsam. Visst gör kanotens mjukhet att den inte går lika snabbt som en av glasfiber, men ändå fullt tillräckligt. Den går fint på platt vatten men funkar även bra i lite mer tekniskt krävande vatten.

Hållbarheten har jag ingen uppfattning om än så länge. Hur duken kommer att klarar besök av stenar får jag återkomma till framöver.

Att Ally kanoten dessutom väger endast 20 kilo gör den till det perfekta valet vid turer som kräver lite lyft. Speciellt i terräng där det inte går att använda vagn. Man bär den lätt ovanför huvudet och skulle det bli väldigt långa landtransporter går det snabbt att plocka isär och rymma hela kanoten i en stor ryggsäck. Det är också en bra egenskap om du bor litet och inte rymmer en vanlig kanot i förrådet.

Innan du springer iväg och köper en Ally kanot så ska du självklart först fundera på vilka behov din kanot ska fylla och hur du kommer att använda den. Ska du bara paddla platt vatten där hemma utan några lyft så fungerar traditionella kanoter lika bra, eller bättre med tanke på hållbarhet och paddelegenskaper. Men om du har ambition att göra längre turer, turer med lyft, har problem med förvaring eller helt enkelt föredrar coola lösningar så är Ally kanoten ett givet alternativ!

Planen är att paddla vår Ally kanot fram till Karlstad. Där byter vi till varsin havskajak inför paddlingen över Vänern.

Mer information om Ally kanot. 

/Niclas

Nyårstur i Vedungsfjällen dag 5 – Onsdag 3/1

Gårdagens 14 km fjällplums med 1 och en 1/2 skida gick oväntat bra och vädret bjöd verkligen upp till dans så dagen får sammanfattas som mycket bra! Men det satte tydligen sina spår. Niclas vaknade under natten med lite kramp i vänstra vaden. Men inget värre än så.

Vi skidar kilometern till Våffelstugan och möter upp Davids familj och vår kompis Maja där för lite fika. Vem säger nej till en våffla! Ett superfint utflyktsmål med vacker utsikt och gott fika. Välj mellan skidor, skoter eller transport med vessla för att ta dig dit och åter.

Arkivbild! Vi glömde att fota i Våffelstugan. Men våfflorna var lika goda som Niclas ser glad ut på bilden!

Arkivbild! Vi glömde att fota i Våffelstugan. Men våfflorna var lika goda som Niclas ser glad ut på bilden!

På fjället är vädret mestadels klart men en elak vind gör oss sällskap. Nere i dalen dit vi är på väg samlas moln och kallare temperaturer. Väderfenomenet kallas inversion. Alltså när marken kyler luften så att den lägre liggande luften blir kallare än högre skilt av luft.

Allt det roliga verkar tyvärr ha ett slut. Så även denna skidtur. Ibland blir det inte alltid som man tänkt sig. Men det blir ofta bra ändå, om man bara är beredd att vara flexibel och se möjligheter!

Hoppas du får en god tur inom kort!

/Niclas och David

Nyårstur i Vedungsfjällen dag 4 – Tisdag 2/1

Fyra dagar på tur och nu börjar den rätta turlunken att infinna sig på allvar. Vi blir automatiskt effektivare i våra dagliga sysslor och hittar tillbaka till gamla beprövade och invanda rutiner.

När vi klev upp i morse snöade det och var fortsatt dålig sikt. Snöandet hade under natten dessutom täppt till våra extraventilationer under tältduken så det var ganska mycket kondens i tältet. Innan vi packade ihop det såg vid dock till att dela på inner- och yttertält så att vi kunde torka borta det mesta av frosten och resa ett tämligen torrt tält ikväll.

När vi väl ger oss av från tältplatsen börjar molntäcket att stiga lite och vi har lite sikt ner mot skogslandet och får äntligen se lite av de miljöer vi nu snubblat runt i några dagar, mycket vackert.

Niclas hemmabyggda rembindning visar sig vara riktigt duglig. Det är tråkigt så klart när saker går sönder men roligt när man lyckas laga dem och man lär sig ofta mycket på vägen.

När vi kommer till vindskyddet vid Hågntjärn har molnbasen stigit ytterligare och vi kan skymta Sömlinghågnas branta ostsida. Prognosen igår spådde dålig sikt och vi var inställda på att runda fjället västerut men nu tar vi stället skoterleden norrut som tar oss ännu högre upp på fjället. Molntäcket börjar spricka upp och vi bjuds på mäktiga vyer och lågt stående midvintersol som lyser över snödrevet.

På väg utför igen på norra sidan får Niclas bindning, och Niclas, bekänna ordentlig färg men de reder ut utförslöpningen med bravur och vi har nu slagit läger nere i skogskanten.

Man ser inte så jättemycket djur på fjället så här års men idag har vi utöver ripor sett både ren och en strömstare.

Vi har ikväll slagit läger inte så långt ifrån en bäck som på sina ställen har öppet vatten. Det besparar oss både tid och bränsle att slippa smälta snö.

Här kommer en bildkavalkad från dagen:

/David och Niclas