Lite vatten i näsan och många viktiga erfarenheter rikare. Så summeras dag 2 på paddlingskursen med Äventyrsgymnasiet på Älvdalens Utbildningscentrum.

Näsklämma för den som vill undvika nässköljning.

Ett par mil uppströms platsen där Österdalälven och Västerdalälven finner varandra ligger Dala-Floda. Ett mecka för den som gillar paddling i olika former. Precis där Österdalälven bildar Lissforsen ligger Kajaktiv som vi tidigare besökt för att hämta material och prata paddling. Idag återvände vi, men med syftet att själva få bekanta oss med vattnet.

Våtdräkt, hjälm och flytväst.

Fokus på dagens pass var vattenvana, säkerhet och räddning. Vi började med att reka forsen från land och magister Dennis vävde samman gårdagens teori med forsens olika avsnitt och delar på ett fantastiskt sätt. Mycket lärorikt. Vidare väntade repetition av kastlinan och de olika teknikerna för att använda den på. Det är lite annat att använda kastlinan vid ett strömmande vatten, där du står på hala stenblock och dessutom får tyngden av en person som dras med en ström i linan, än att stå på en gräsmatta där hemma och kasta. Så mitt tipps till dig som ska ut och paddla i strömmande vatten med kastlinan som obligatorisk säkerhetsutrustning. Träna, träna och träna igen med den!

Att simma forsen är lärorikt och viktigt att träna på.

Kajakerna fick ligga kvar på släpvagnen under förmiddagen. Först fick vi prova att simma fram i forsen. Inta flytposition med fötterna neråt i forsen, tårna ovanför vattenytan och lätt böjda knän. Med händernas hjälp kan positionen i forsen ändras. När tillfälle erbjuds att ta till flykten mot land eller in i ett lugnt bakvatten roteras kroppen ett halvt varv och riktningen på simningen ska vara 45 grader mot forsen. Viktigt att tänka på är att aldrig någonsin sätta ner fötterna på botten i det strida vattnet. Risken att fastna med fötterna och sedan pressas ner under vattenytan av forsen är allt för stor.

Vattenlek.

Efter lunch var det dags att hoppa i våra flytande farkoster som för dagen var havskajaker. Första gången någonsin för mig. Skillnaden från en havskajak är att dessa är betydligt kortare, mer reaktiva och saknar roder.

Dennis instruerar i självräddning.

Eleverna på Äventyrsgymnasiet har under våren tränat vattenvana inomhus i bassäng. Att tippa med kajaken uppochner och själv ta sig ur, så kallad ”wet exit”, att hjälpa varandra att vända kajaken på rätt köl sittandes kvar ”hand of god” och att på egen hand med hjälp av paddeln åter ta sig upp ovanför ytan med rollning (även kallat eskimåsväng). Dom var otroligt duktiga och gjorde eskimåsvängar som om det vore den enklaste saken i världen. Imponerande! Övning ger färdighet. För mig och Linnea var eskimåsvängen lite överkurs idag. Vi får träna vidare. Men det är i alla fall skönt att veta att jag kan ta mig ur kajaken om den skulle välta.

Dagen avslutades med paddling i fors.

Avslutningsvis var det dags att sätta samman allt vi tränat på under dagen. Halva gänget bar upp sina kajaker ovanför forsen och hade i uppgift att en och en paddla den ner. Den andra halvan av gänget fick i uppdrag att agera säkerhetsavdelning genom att arrangera sig nedströms med kastlinor för att hjälpa kamrater och eventuellt tappad utrustning. Det var kul att paddla forsen ner för valsen där vattnet skummade. För den vane paddlaren säkerligen en väldigt beskedlig liten vals. Men för mig som nybörjare räckte den gott för att skapa lite spänning i paddlingen.

Kort och gott en mycket lärorik dag som ger oss ännu bättre förutsättningar att klara sommarens paddling på ett tryggt och säkert sätt.

/Niclas