Dag 3: Paddlingskurs Älvdalens Utbildningscentrum

Tiden går som bekant fort för den som har roligt och på kort tid har det redan blivit mitt i veckan. Dagens innehåll på paddelutbildningen har handlat om förberedelser  inför forsränning. 

Den som undrar vad forsränning egentligen är kan kolla in filmen via länken här! 

DSC02868

Styrteknik på sjö. Ett bra sätt att lära sig. 

Idag har vi under Dennis ledning övat på signaler att använda sig av i forsen för att kunna kommunicera med andra guider. Ett tydligt signalspråk, tillsammans med visselpipa, blir extremt viktigt då forsen dränker alla försök till muntlig kommunikation. I en övning fick vi träna på att kommunicera genom signaler med varandra utifrån olika scenarion. Inte helt enkelt trots att vi befann oss på torra land.

Vi pratade mycket om värdskapet som guide för forsränningsturer och hur man kan lägga upp ett möte med en grupp gäster som ska med ut i forsen. Värdskap är ett favoritämne för mig, som själv arbetet i branschen ett tag.

När vi efter lunch la båtarna i vattnet, som idag var en platt sjö, fick vi först en genomgång av styrteknik och kommandon att använda som guide för att styra övriga paddlare i båten. Gästerna utgör själva motorn medan guiden ansvarar för styrning och att få båten att ta önskad linje i forsen. Efter det var det praktisk övning av paddling och styrteknik. Det avslutades med en liten tävling mellan de tre båtarna längs en bana med olika uppgifter. Alltid kul att få tävla lite!

Avslutningsvis övade vi på att vända en båt som ”flippat runt” på rätt köl. Ett minst sagt krävande arbete för en guide.

Imorgon bär det av till Trysilelva för forsränning på i just en fors. Ska bli riktigt kul! Inte minst för att detta är en del av Nordens längsta vattenväg, en del vi inte kommer att kunna paddla med vår kanadensare. Så dels får vi paddla den nu och dels får vi en god chans att reka vart det är dags för oss att plocka upp kanadensare för att inte hamna i allt för tufft vatten.

/Niclas

 

Dag 2: Paddlingskurs Älvdalens Utbildningscentrum

Lite vatten i näsan och många viktiga erfarenheter rikare. Så summeras dag 2 på paddlingskursen med Äventyrsgymnasiet på Älvdalens Utbildningscentrum.

Näsklämma för den som vill undvika nässköljning.

Ett par mil uppströms platsen där Österdalälven och Västerdalälven finner varandra ligger Dala-Floda. Ett mecka för den som gillar paddling i olika former. Precis där Österdalälven bildar Lissforsen ligger Kajaktiv som vi tidigare besökt för att hämta material och prata paddling. Idag återvände vi, men med syftet att själva få bekanta oss med vattnet.

Våtdräkt, hjälm och flytväst.

Fokus på dagens pass var vattenvana, säkerhet och räddning. Vi började med att reka forsen från land och magister Dennis vävde samman gårdagens teori med forsens olika avsnitt och delar på ett fantastiskt sätt. Mycket lärorikt. Vidare väntade repetition av kastlinan och de olika teknikerna för att använda den på. Det är lite annat att använda kastlinan vid ett strömmande vatten, där du står på hala stenblock och dessutom får tyngden av en person som dras med en ström i linan, än att stå på en gräsmatta där hemma och kasta. Så mitt tipps till dig som ska ut och paddla i strömmande vatten med kastlinan som obligatorisk säkerhetsutrustning. Träna, träna och träna igen med den!

Att simma forsen är lärorikt och viktigt att träna på.

Kajakerna fick ligga kvar på släpvagnen under förmiddagen. Först fick vi prova att simma fram i forsen. Inta flytposition med fötterna neråt i forsen, tårna ovanför vattenytan och lätt böjda knän. Med händernas hjälp kan positionen i forsen ändras. När tillfälle erbjuds att ta till flykten mot land eller in i ett lugnt bakvatten roteras kroppen ett halvt varv och riktningen på simningen ska vara 45 grader mot forsen. Viktigt att tänka på är att aldrig någonsin sätta ner fötterna på botten i det strida vattnet. Risken att fastna med fötterna och sedan pressas ner under vattenytan av forsen är allt för stor.

Vattenlek.

Efter lunch var det dags att hoppa i våra flytande farkoster som för dagen var havskajaker. Första gången någonsin för mig. Skillnaden från en havskajak är att dessa är betydligt kortare, mer reaktiva och saknar roder.

Dennis instruerar i självräddning.

Eleverna på Äventyrsgymnasiet har under våren tränat vattenvana inomhus i bassäng. Att tippa med kajaken uppochner och själv ta sig ur, så kallad ”wet exit”, att hjälpa varandra att vända kajaken på rätt köl sittandes kvar ”hand of god” och att på egen hand med hjälp av paddeln åter ta sig upp ovanför ytan med rollning (även kallat eskimåsväng). Dom var otroligt duktiga och gjorde eskimåsvängar som om det vore den enklaste saken i världen. Imponerande! Övning ger färdighet. För mig och Linnea var eskimåsvängen lite överkurs idag. Vi får träna vidare. Men det är i alla fall skönt att veta att jag kan ta mig ur kajaken om den skulle välta.

Dagen avslutades med paddling i fors.

Avslutningsvis var det dags att sätta samman allt vi tränat på under dagen. Halva gänget bar upp sina kajaker ovanför forsen och hade i uppgift att en och en paddla den ner. Den andra halvan av gänget fick i uppdrag att agera säkerhetsavdelning genom att arrangera sig nedströms med kastlinor för att hjälpa kamrater och eventuellt tappad utrustning. Det var kul att paddla forsen ner för valsen där vattnet skummade. För den vane paddlaren säkerligen en väldigt beskedlig liten vals. Men för mig som nybörjare räckte den gott för att skapa lite spänning i paddlingen.

Kort och gott en mycket lärorik dag som ger oss ännu bättre förutsättningar att klara sommarens paddling på ett tryggt och säkert sätt.

/Niclas

Dag 1: Paddlingskurs Älvdalens Utbildningscentrum

Nu har vi styrt kosan till Dalarna och närmare bestämt Älvdalen för att delta på en veckas utbildning i paddling med Älvdalens Utbildningscentrum.

Välkommen till Älvdalen!

Även om både jag och Linnea har paddlat en del så känner vi oss inte helt säkra kring detta med strömmande vatten, vägval och säkerhet. Därför känns det väldigt bra att få möjligheten att följa med Äventyrsgymnasiet på Älvdalens Utbildningscentrum på en veckas utbildning.

Dennis tar oss med genom forsarnas olika delar.

Förmiddagen dag 1 väntade teori kring hydrologi och säkerhet. Åter till skolbänken alltså. Har man nöjet att få ha en av pionjärerna inom svensk paddling som kursledare är det bara att spetsa öronen noga. ”Boil line”, ”back wash” och ”laminar flow” blir nya uttryck lära och fenomen att spana efter i vattnet för att hitta bästa vägen fram.

På eftermiddagen körde vi praktiska moment. Kastlinan är det viktigaste säkerhetsredskapet vid paddling för att kunna rädda sina medpaddlare. Så det blev en del olika övningar med underarmskast, överarmskast och rugbykast.

Demonstration av ett överarmskast.

Dagen avslutades med att packa och förbereda inför kommande paddling i Lissforsen, Dala-Floda. Räknar med en blöt dag!

Återkommer med mer!

/Niclas

Kapsejsa med kanadensare

Ofrivilliga bad när man paddlar kan vara både trist och i värsta fall livshotande. Även om man gör allt för att i första hand undvika att slå runt så kan det hända. Därför är det bra att träna på hur man ska göra ifall det händer. Ta med dig själv och din kanot till en säker plats, förslagsvis en långgrund sandstrand så kan du välja djup, om du ska stå botten eller inte.

Vi drog till Fällfors Camping, tog på torrdräkter och tippade vår Ally Kanot för att träna på hur vi ska ta oss i den igen. Se resultatet på filmen nedan.

Trevlig helg!

/Niclas

Aclima är med på Nordens längsta vattenväg

Ullunderställ från Aclima har hållit Deluxeturer varma och torra sedan den allra första turen! En trogen partner som har sitt hjärta och själ i skogen, på fjället och på vattnet. Ett friluftsföretag som består av människor som älskar uteliv! Det ger produkterna outstanding funktion och kvalitet.

Vi är otroligt glada över att få fortsätta vårt samarbete med Aclima. Det betyder att vi kan fokusera på att njuta av naturen istället för att fundera på hur vi ska hålla oss varma och torra.

Aclima håller oss varma och torra. Foto: Roger Strandberg

 

Paddlingstävling: Karsbäcken Open

Förra lördasgen deltog vi i paddlingstävlingen Karsbäcken Open. 30 kilometer med blandad paddling på sjö, i å och fors. Ett perfekt lopp för att få testa utrustning och öva paddlingsteknik inför långturen.


Paddlingstävlingen bjöd på några spännande forsar med vitt vatten.. Foto: Åsa Berglund

Totalt var vi ute på vattnet i 5 h 50 minuter. På sjöarna blåste det mycket och det var ganska tufft att korsa dem. Forsarna var roliga att ta sig igenom och gav bra spänning till tävlingen. Många partier, även kallad ”gubbsträckorna” var mysiga med serpentinsvängar i idyllisk miljö.

Detta var vår livs första paddlingstävling och känner oss grymt nöjda att vi ställde upp.


I mål! Foto: Åsa Berglund

Nästa år är det dags igen!

Läs mer om Karsbäcken Open på deras hemsida och Facebooksida.

/Niclas

Kanot, kajak och kanadensare. Vad är skillnaden?

Kanot är ett samlingsnamn för lätta farkoster avsedda för vatten med spetsiga ändar och som vanligen framförs med muskelkraft och enkel- eller dubbelpaddel. Men även segel kan förekomma på vissa modeller.

OLYMPUS DIGITAL CAMERAKanadensare lämpar sig väl för mindre sjöar. Foto: Åsa Berglund

Historia

Själva ordet kanot härstammar från karibiska canoa, som kan översättas till svenskans ord för båt.

Det går egentligen inte att säkerställa något geografisk ursprung för kanoten. Den har förekommit på nästan alla platser där människan varit bosatt i närheten av vatten, som transportmedel, för att frakta varor och för att bedriva fiske. Säkert också som rekreation. Byggnadssätt och material har anpassats efter de lokala förutsättningarna.

Urholkade stockar, så kallade stockbåtar förekommer på många platser runt om i världen. Dessa liknar de nordamerikanska indianernas kanoter men med skillnaden att dessa bestod av en träspant som kläddes med skinn, näver eller kanvas. Ursprunget till dagens kanadensare är en farkost som paddlas med enkelpaddel. Viktiga egenskaper är stabilitet och möjlighet att frakta mycket packning.

I arktiska klimat lämpar det sig inte att ha öppna kanoter. Risken är allt för stor att vatten skulle kunna skölja in. Där byggde eskimåerna istället täckta farkoster med endast en liten öppen sittbrunn för själva paddlaren att sitta i. Konstruktionen bestod oftast av ett tunt skelett av ben från val klädd med skinn från säl. Den så kallade kajaken framförs med dubbelpaddel vilket medför att paddlaren kan flytta vatten på både höger och vänster sida om kajaken, så att den rör sig framåt.

Användningsområden

Även om vi delar in kanoter i kajaker och kanadensare förekommer åtskilliga modeller och varianter inom respektive fack. Grovt kan man säga att kanadensaren lämpar sig bäst för stilla skyddade vatten medan kajaken klarar tuffare sjögång och vildare forsar tack vare sitt skyddade skrov.

Vilken typ av kanot man ska välja beror således på användningsområde, personliga egenskaper som vikt, längd fotstorlek och preferenser. Om du aldrig har paddlat och vill prova på så går det ofta att hyra kanoter på kanotcentraler eller kontakta en kanotklubb på orten där man bor.

IMG_0747Kajak framförs med dubbelpaddel. 

Vi kommer att paddla en kanadensare från starten i Kärringsjön till Karlstad. När det sedan blir dags att korsa Vänern byter vi till havskajaker och paddlar dessa till havet vid Göteborg.

Allt gott!

/Niclas

Varför paddling?

Det finns många sätt att färdas i naturen på. Vandrandes, ridandes, skidandes, cyklandes, på skridskor, löpandes och alla har sin tjusning. Men att paddla är speciellt. Du befinner dig i elementet och känslan att klyva en spegelblank yta, forcera skummande vågor eller att smyga fram på grunda vatten och inspektera bottenvegetationen i en klar källsjö är svårslagen.

Strandhugg på egen beach.

Paddling är ett fint sätt att umgås med naturen på. Djurlivet accepterar dig på ett annat sätt. Som människa blir du paddlandes en del av naturen och mötet med fåglar, fiskar, bävrar, älgar och uttrar kan ofta bli närgångna. Att sen få glida in mot en öde strand, somna till ljudet av vågors brus och vakna till en ny dag med paddling och liv i det fria är något jag längtar efter. Snart är det dags. Helgen efter midsommar planerar vi att starta paddlingen längs Nordens längsta vattenväg som ska ta oss 73 mil från källan i Härjedalsfjällen till kusten utanför Göteborg.

 

/Niclas

Hamra Nationalpark

KORTFAKTA HAMRA NATIONALPARK

Bildad: 1909
Sevärdheter: Brandfältet, utsiktsplatsen vid Svansjön, urbergsbassängen
Åtkomst: Huvudentrén, Myrentrén och Svartåentrén nås med bil. Skyltat från E45 mellan Orsa och Sveg, då ca 5 km kvar.

Fina och informativa entréer vid Hamra Nationalpark.

Tio mil norr om Mora eller 3,5 mil sydöst om Sveg, finner du en nationalpark vars historia sträcker sig bakåt i tiden till början på 1900-talet. Parkskyddet inrättades för att skydda dess urgamla och lavskäggiga skog. Förutom enorma partier med vackra myrar lever många djur och växter här, vilka bara kan överleva i just gammelskog.

Myrar och urskog är karaktäristiskt för Hamra Nationalpark. Vanliga arter som går att finna och som karaktäriserar urskogen är slaguggla, vedtrappmossa, knärot, lunglav, doftticka och barkskinnsbagge.

Hamra nationalpark är väldigt långsmal och mellan norra och södra entrén är det cirka 10 km. Vid respektive entré finns kortare slingor att göra för att få se parkens olika karaktärer. En av slingorna är anpassad för rullstolsburna med en led som sträcker sig 1/2 km till vackra Svansjön. Lederna är väl underhållna och spänger skyddar marken från slitage vid blöta partier, även vandrarens fot från att bli blöt.