Nordenskiöldsloppet – 22 mil på skidor

Den 10 april står vi på startlinjen till  Nordenskiöldsloppet. Världens kanske äldsta och längsta skidtävling som hade premiär 1884 och mäter 22 mil! Starten går utanför Jokkmokk upp till Kvikkjokk och sedan åter i retur till målet i Jokkmokk. Loppet går i klassisk stil och längs vägen finns ett antal mat/vätskestationer samt vallaservice. Totalt finns 500 startplatser och enligt ryktet är flera framgångsrika långloppsåkare anmälda för att ta sig an utmaningen!
image

Nordenskiöldsloppet gör i år comeback efter att ha legat i träda 132 år. Loppet har endast genomförts en enda gång, 1884. Men varför hölls ett skidlopp på 22 mil då? Historien börjar redan 1883 då polarfararen Adolf Erik Nordenskiöld genomförde en polarexpedition till Grönland med syftet att undersöka om de centrala delarna hade skog. Vilket Nordenskiöld själv var säker på. Med på expeditionen för att genomföra rekognosceringen var de två Jokkmokkssamerna Anders Rassa och Pava Lasse Tourda Nilsson. Deras uppdrag var således att skida från kusten in till öns centrala delar för att undersöka hur där såg ut.

NL Banner

När Rassa och Tourda kom åter efter sin skidfärd och underrättade Nordenskiöld om att isen täckte hela ön hade de båda samerna skidat 47 mil på 52 timmar. En makalös bedrift och Nordenskiöld insåg redan då att omvärlden skulle ha svårt att tro på detta. Mycket riktigt var det ingen som tog Nordenskiöld på allvar.

image

Hur skulle han nu få expeditionen betrodd? Nyckeln var att bevisa för omvärlden att skiddugligheten hos samerna var så god som han påstått. Han kom på idén att arrangera ett skidlopp av sådan längd att all tveksamhet hos omvärlden skulle raderas. Topografin skulle påminna om den grönländska, som är relativt flack. Sjösystemet mellan Jokkmokk och Kvikkjokk visade sig vara utmärkt.

Läs mer om loppets bansträckning här! 

På startlinjen stod Tourda, som till yrket var respekterad vargjägare, vilket ofta innebar skidturer på flera dagar tills vargen utmattad föll till marken och Tourda kunde dräpa djuret genom att stöta sitt spjut i dess kropp. Tourda korsade mållinjen först av alla efter att ha avverkat de 22 milen på 21 timmar och 22 minuter. En otroligt imponerande tid med tanke på att spår inte existerade, skidorna vägde närmare två kilo och blötsnön vräkte ner.

Läs mer om loppets historia här!

Under tidigare skidturer vi genomfört har vi skidat långa sträckor under ett dygn, men aldrig så långt som 22 mil. Detta blir en spännande utmaning och möjlighet att utvidga komfortzonen ytterligare. Årets vintertur kommer verkligen att vara av en annan karaktär än våra föregående turer, men likväl en upplevelse med skidglädje i fokus.

Följ gärna våra förberedelser inför loppet här på hemsidan och på sociala medier som Facebook  (deluxeturer) och Instagram (@deluxeturer).

/Niclas

 

Vinnare av deluxeturers påsktävling!

Under påskveckorna har vi haft en tävling på deluxeturers Instagram. Den gick ut på att inspirera andra till utevistelser genom att tagga sina fina upplevelser på #deluxeturer. Det har kommit in många grymma bilder som gör att man längtar ut till den vackra naturen runt om i vårt avlånga land och även i andra delar av världen. Tack! Ta del av dem genom att kika in på #deluxetuer på Instagram!

Några av bidragen som taggats på #deluxeturer.

Några av bidragen som taggats på #deluxeturer.

Vinnare blev @norrresjo med sin bild från en fikapaus i en snödriva. Fint pris kommer på posten!

"Welcome to our cabin, kind of!"

”Welcome to our cabin, kind of!”

Tävlingspremiär Axa Ski Marathon i Orsa Grönklitt

Idag har jag gjort tävlingspremiär på längdskidor för denna säsong. Det blev Axa Ski Marathon som egentligen skulle gått i Falun men som på grund av snöbrist flyttades till Orsa Grönklitt. Längden på loppet var 42 km och banan mätte 10,5 km per varv. För dig som är bekant med spåren i Orsa så gick tävlingsbanan ut från stadion på eljusspåret och sedan åkte man några kilometer på vägspåret innan man vände tillbaka och avslutade varvet med slutet på eljusspåret. Banan är ganska flack och det var väldigt många åkare som körde utan fästvalla. Det var inget alternativ för mig. Jag är ännu inte i så bra stakform att det det skulle löna sig.

De allra flesta från den svenska långloppseliten var på plats. Startfältet var nog det starkaste som kommer att stå på ett långlopp i vinter om man frånser Vasaloppet och Årefjällsloppet.

När vi åkte från Sundborn i morse var det -20 grader men uppe vid Grönklitt var det -17 grader. Med andra ord lätt att få fäste och jag lyckades även få till bra glid. Tyvärr var jag lite långsam med att lägga ut mina skidor på startfältet och hamnade onödigt långt bak. Men jag tänkte att det är nog inte hela världen så här i debuten när man ändå är lite ovan vi den höga farten. Det var lite trångt de första kilometrarna men jag kunde ganska snabbt avancera till en lagom position i fältet. Stakningen kändes bättre än förväntat och jag var dessutom stark uppför så under hela loppet kunde jag avancera och ta placeringar, en väldigt skön känsla. Niclas servade med dricka och jag hade gott om energi i kroppen under hela loppet. Han fotade dessutom lite och här nedanför kan du se några bidler. Klicka på någon av bilderna för ett bildspel.

Eftersom vi åkte och vände på en väg så mötte vi tätklungan med jämna mellanrum. Det är verkligen en imponerande upplevelse. Det är otroligt vad snabbt de kör. Det känns lite som att möta ett tåg. Åkarna kom i täta dubbla led och högg sig fram med högfrekvent stakande.

Med en kilometer kvar så låg jag sist i en klunga med fyra man. Det gick fort men vi hade växeldragit ungefär en mil och jag var inte sugen på att bli sist i mål av oss fyra. Jag trodde inte att jag skulle kunna staka ifrån de andra men vet att jag är ganska bra när det blir lite tekniskt. Så i de lite snäva svängarna in mot stadion trycker jag på så mycket jag orkar och lyckas få en liten lucka in på stadion, en lucka som jag förvaltar ända till mållinjen.

Jag går i mål som 89:e man på tiden 2:08:11 cirka 22 minuter efter täten. Jag körde samma lopp även i fjol och då var jag 35 minuter efter så det här var en betydligt bättre premiär som jag känner mig belåten med.

Nu har jag och Niclas åkt vidare till Grövelsjön och förbereder oss för imorgon. Då ska vi dra ut på en fjälltur över nyår. Vi vill få lite turmil i kroppen och inte minst testa de utrustningsdetaljer som är nya inför Yukon Arctic Ultra.

Tävling är bästa träning!

Umemaran gick i år av stapeln för för 42:a gången under lördagen och är därmed Sveriges äldsta maratonlopp. Det erbjuds två distanser, fullt maraton 42 km och ett halvmaraton på 21km. En halvmara fick räcka för mig. Min första någonsin på asfalt. Loppet är ganska litet och lockade strax över 100 i maratonklassen och ett 120 tal sprang halvmaran. Välorganiserat och trevligt lopp där starka eldsjälar i föreningen Jalles TC ordnar hela arrangemanget. Lätt att hämta nummerlappar, banmarkeringar varje kilometer, gott om funktionärer utmed banan, vätskekontroll med sportdryck och vatten var fjärde kilometer, medalj och återhämtningsdryck till all som kom i mål. Lägg där till speaker, cafeteria, omklädningsrum med dusch, väskförvaring och trevlig stämning!

20141012-005135.jpg

Själva banan är en slinga på 21 km som maratonlöparna springer två varv. Mycket platt terräng från starten vid Centralskolan i Teg och ner till vändningen i Stöcksjö. Stora delar av banan sprang man samma sträcka vilket ledde till att det kändes som att deltagarantalet var väldigt högt. Speciellt när man efter en stund började möta löpare i maratonklassen som startat en halvtimmen innan oss som sprang halva distansen.

20141012-005149.jpg

Medalj till alla!

20141012-005200.jpg

Mestadels löpare och arrangörer som utgjorde publik.

20141012-005208.jpg

Inte den snabbaste tiden men kanske den största prestationen under dagen stod Anders för.

Det är ändå något speciellt att springa med nummerlapp. Det händer något i skallen som är svårt att förklara. Tävlingssituationen lockar fram en extra växel. För mig blir det blir betydligt lättare att ta ut sig än när man är själv ute i spåret. Det finns någon att tampas med, någon att ta rygg på som kan dra en med och publik som hejar på. Så dagens lopp blev ett rejält träningspass. För mig är tävling ofta bästa träning. Jag borde tävla oftare, eller bli bättre på att pressa mig själv.

Här hittar du resultatlista!

/Niclas