Skridskopremiär på Ottsjön

Den kalla luften nyper i kinderna, isen sjunger, jag sjunger, skridskorna dansar och himlen färgas röd. Klockan är halv åtta och vi har precis börjat åka skridskor på Ottsjöns spegelblanka is. Jag vet ju att jag tycker om den här känslan men jag glömmer bort exakt hur den känns under sommaren. Att nu få uppleva den igen är så härligt. I nedanstående bildspel hoppas jag att jag lyckas förmedla något av känslan.

När klockan ringde 06:30 var jag inte det minsta sugen på att kliva upp. Men jag var innerst inne sugen på att få uppleva en morgon mellan fjällen och masade mig ändå upp. Väl på plats ångrar jag mig absolut inte. Jag är här tillsammans med vänner som jag tidigare jobbat tillsammans med på fjället. Johan, Ylva och Frida. Vi skrinnar mot Ottsjöns västra ände och längs vägen blir det många stopp för att stanna och njuta av vyerna. Jag försöker dokumentera upplevelsen med kameran och är så glad över att åter få vara till fjälls. Framme vid Skorråns mynning ser vi att isen ligger tjock och vi följer den vindlande bäcken uppströms. Plötsligt ser vi tydliga spår längs stranden. Jag tycker att det på ett sätt ser ut som om en minijärv skulle ha gått där. Johan förklarar dock att det troligtvis är en utter som har gjort spåren. Vi fortsätter uppströms så långt det går men efter någon kilometer blir det öppet forsande vatten och vi tvingas vända om. På vägen tillbaka till samhället Ottsjö så tittar solen fram över bergen och värmer skönt. När vi startade var det närmar tio minusgrader så solen är mycket välkommen. Väl tillbaka till stranden där vi startat så letar vi efter en fin fikaplats. En uppmärksam båthusägare förstår vårt ärende och ropar att vi gärna får komma in och fika i hans båthus där han precis har tänt en brasa eftersom det ska användas lite senare på dagen. Vi tackar självklart ja till den inbjuden och njuter av vårt förmiddagskaffe inomhus med utsikt över fjällen. Ännu en gång har mänskligheten visat sig från sin bästa sida. Har du inga planer för helgen så kan Ottsjön verkligen rekommenderas. Frågar du mig så är det helt klart värt resan dit även om den skulle bli ganska lång. /David

På träningsläger i Bruksvallarna,

-eller glädjen av att få fokusera smalare för en liten stund.

I helgen har jag varit i Bruksvallarna på träningsläger. Det blev många mil och timmar i skidspåren och däremellan god mat och vila. Jag har alltid tyckt om att vara på träningsläger, ända sedan jag åkte iväg på mitt första, förmodligen någon gång under högstadiet. Självklart så är en av anledningarna att jag verkligen gillar att åka skidor och röra på mig. Men jag tror att den främsta anledningen är att under en sådan här helg så krymper världen för en liten stund. Jag får för en liten stund fokusera helhjärtat på något som jag tycker mycket om och samtidigt så är det är få saker utifrån som pockar på min uppmärksamhet. Denna gång så var det mitt intresse för skidåkning som var fokus. Men jag skulle känt samma glädje av att ha fått fokusera extra mycket på något av mina andra intressen för en liten stund. Och det kan också få bli mitt inlägg i ”årets julklapp”-debatten. Ge dig själv, eller någon vän, tid och möjlighet att fokusera på ett favoritintresse några dagar.

Här nedan kommer lite bilder från helgen. Klicka på någon av bilderna för att se större bilder och ett bildspel.

/David

 

Bruksvallsloppet 2014. 10 km klassisk stil.

Idag har det varit tävlingspremiär för de svenska längdskidåkarna. Åkarna har tränat en hel sommar och höst. De hoppas såklart på att få bra kvitton på att de tränat rätt men är ofta osäkra på sin form.

Dagens segrare Johan Olsson spurtar frenetiskt och vinner med en tiondel. Foto: David Erixon

Dagens segrare Johan Olsson spurtar frenetiskt och vinner med en tiondel. Foto: David Erixon

Själv så har jag inte tävlat utan sprang en långtur mot trädgränsen på förmiddagen istället. Jag kom hem igen lagom till herrklassen skulle starta. Jag hade tre klubbkompisar som tävlade idag så jag stod utmed banan med reservstavar och hejade. Tog även med mig kameran och passade på att fota. Jag lägger upp ett bildgalleri här med massa bilder från dagen. De ligger i ordning utifrån startnummer om det syns. Sist i galleriet ligger bilderna där jag inte kunde se nummerlapparna.  Jag har inte tagit mig tiden att skriva ut alla namn men här finns en startlista. Vill du använda någon av bilderna till din hemsida, facebook, blogg eller dylikt så går det bra om du skriver att ”Foto: David Erixon” och länkar till detta blogginlägg. Vill du använda bilden som pressbild eller till tidningar kan du kontakta mig så kommer vi överens om ett lagom pris och så får du bilden högupplöst.

Det var inga högoddsare som vann dagens tävlingar. Damernas 5 km vanns av Charlotte Kalla, Sofia Henriksson var tvåa och Anna Haag trea. Johan Olsson tog hem herrklassen med knapp marginal till tvåan Calle Halvarsson och Lars Nelson var trea. Här finns hela resultatlistan.

/David

Intervju i podcasten Husky!

I avsnitt 60 av podcasten Husky kan du höra när vi samtalar med Magnus Ormestad om långa skidturer, förhållandet till naturen och livet i stort. Klicka här för att lyssna!

Du kan även lyssna på avsnittet via Acast eller ladda hem direkt till mobilen, exempelvis via appen Podcaster. På Huskys hemsida kan du läsa mer om podcasten och om alla avsnitt som finns. Det finns massor av intressanta intervjuer med personer som gillar natur, friluftsliv, fjäll, outdoor, hav och höga berg!

Husky podcast

Husky podcast

 

Håll till godo!

/Niclas

Första snöpasset!

Likt en yster kalv på grönbete rusar jag iväg på skidorna. Jag kastar mig in i första backen, börjar saxa, har taskig känsla och faller pladask. Kroppen känns ofta lite ringrostig första passet men ändå så är det så otroligt härligt. Jag njuter av att andas minusgrader och glida fram på snön.  Första gången jag åker utför en rejäl backe känns det ordentligt vingligt men redan efter ett par varv på det fyra kilometer långa konstsnöspåret så känns det otroligt mycket bättre. Utvecklingskurvan de första passen är väldigt brant och att snabbt bli bättre är ju också mycket kul  oavsett vad det gäller.

I min iver att snabbt komma iväg till spåret så fick jag inte med mig någon kamera men tog en bild när jag kom tillbaka från passet. Jag ser kanske lite galen ut men det får symbolisera känslan av att åter stå på snö efter ett långt uppehåll.

Känslan att hitta ett skidspår för första gången på länge.

Känslan att hitta ett skidspår för första gången på länge.

Konstsnöspåret är väldigt fint men tyvärr är det dåligt med natursnö i terrängen. Men det ska nog gå att få ihop lite mil denna veckan ändå.

Mer rapporter från Bruksvallarna kommer att dyka upp här kommande dagar. Vinterstudion kommer säkert även dom att dra sitt strå till stacken och jag ska göra vad jag kan. Alltså åka massa skidor men även ta ett par bilder hoppas jag.

/David

Transportlöpning

På fjället pratar vi ibland om transportlöpning. Vi som jobbar på de olika fjällstationerna brukar hälsa på varandra när vi är lediga. Själva huvudsyftet är då att ta sig till en annan plats och transportalternativen är för de flesta att gå eller springa. Några få väljer att cykla ibland men för det första måste du då äga en rejäl mountainbike och dessutom är inte alla fjällets stigar cykelbara.

Oavsett transportsätt så är själva målet med förflyttningen att nå en speciell plats för att träffa vänner eller kanske att komma till en bilväg för att man måste ta sig till människobyn. För egen del brukar jag transportera mig genom att springa och utan att det var själva syftet får jag utöver min transport en fin fjälltur och ett bra träningspass. Och utan att själva löpningen varit huvudmålet så har man på en helg plötsligt sprungit ihop ett maraton eller två.

På fjället kallar vi det transportlöpning men det faller ju in under begreppet vardagsmotion. Något som jag tror är väldigt nyttigt både för individen och samhället i stort. Att någon gång i veckan gå eller cykla till jobbet kan i långa loppet göra en enorm skillnad. Man får en bättre hälsa och trots att man kanske varit tvungen att gå upp en halvtimme tidigare så är man ändå piggare på jobbet. När jag jobbar på fjället så har jag bara cirka 30 meter att gå från personalhuset till fjällstationen så det känns inte som en jätteutmaning att lösa jobbpendlingen.

Tabergsån Foto: David Erixon

Tabergsån
Foto: David Erixon

Längs med Tabergsån finns fler kulturminnen i olika skick. Här ses ett gammalt skelett till en vattenledning. Foto: David Erixon

Längs med Tabergsån finns flera kulturminnen i olika skick. Här ses ett gammalt skelett till en vattenledning.
Foto: David Erixon

På fjället är det så självklart att transport -löpa, -gå eller cykla  eftersom det inte finns några alternativ men jag tänker varje sommar att det här borde jag ju börja med även utanför fjället. Så i höst har jag haft som mål att nu och då springa när jag ska till närmsta samhället Taberg som ligger en mil hemifrån. Att springa på asfalt tycker jag inte är särskilt lustfyllt så jag har spanat ut lite olika skogsvägar och stigar som jag använder mig av istället. Varje gång brukar jag passa på att förändra sträckan lite och på så vis upptäcka nya stigar och platser. Jag gör det verkligen inte dagligdags men någon gång i veckan och jag älskar det verkligen. I söndags till exempel så sprang jag hem ifrån Taberg. Jag började med att följa en å som heter Tabergsån söderut. Vacker stiglöpning med mycket fartkänsla och en massa fin natur. Jag fortsatte sedan ut mot ett ställe som heter Vederydssjön och fortsatte på grusvägar via Tranhult och Hestra för att slutligen ta mig hem. Jag fick se en brusande å, sjöar och fina stigar. Jag fick se kor, hästar och en orre. Dessutom fick jag motion på köpet.

En fin stig går på många ställen längs med Tabergsån. Foto: David Erixon

En fin stig går på många ställen längs med Tabergsån.
Foto: David Erixon

Transportlöpning är lycka. Foto: David Erixon

Transportlöpning är lycka.
Foto: David Erixon

För övrigt så har det i dagarna kommit ett nytt nummer av Vasalöparen, en tidning som skickas till alla som ska delta i kommande vasaloppsvecka. Vasalöparen brukar bjuda på mycket intressant läsning och denna gång stod det bland annat om vår kommande tur.

Senaste numret av Vaslöparen

I senaste numret av Vaslöparen står det lite om vår kommande tur.

/David

Upptäcktsfärd i skogen med äppelhalvor och bävernylon

Idag har jag haft besök av Love. Ett av mina syskonbarn. Han är två år och bangar inte för att sticka ut på en upptäcktsfärd i skogen här hemma i Sundborn. Med på turen var också Emmy och hennes pappa Markus.

Expedition: Team Bobbycar

Expedition: Team Bobbycar

Bara en kort bit från där vi bor finns ett vindskydd med en grillplats vid vattnet. Stora tallar. Stenar i olika storlekar som man kan klättra på, hoppa från och gömma sig bakom. Stigar som slingrar sig åt olika håll inbjuder till små upptäckter. Det sticker upp rötter och tvååringar iförda gummistövlar snubblar, reser sig och springer vidare. En sten som lutar blir till en rutschkana och stocken blir till en gungbräda. Plötsligt förstår jag storheten med bävernylon.

Tillsammans upptäcker vi världen.

Tillsammans upptäcker vi världen.

Vi leker kurragömma. Kanya, min åttaåriga tik, älskar att leta. Speciellt om det finns en godbit nära till hands när dom som gömmer sig blir hittade.

Vi gömmer oss här.

Vi gömmer oss här.

Vi hjälps åt att preppa brasan. River näver från björkveden och samlar den i en hög. Ett, två, tre FYR och tändstickan tänds. En kort stund senare sprakar lägerelden och röken stiger mot skyn. Den värmer och fascinerar. Äppelhalvor och banan smakar gott.

Fikapaus vid lägerelden

Fikapaus vid lägerelden

Det fina med att var ute med barn är att jag måste omvärdera hela närområdet och naturen, använda fantasin. En sten blir ett berg. En kotte med några pinnar blir ett får och vips, så har man en hel lantgård. Ner på knä, koppla på makroperspektiv och kliv in i de små tingens värld. Lyft på ett löv och studera gråsuggan därunder. Tillsammans med barnen blir närområdet nyupptäckt. Trots att jag själv har lekt i dessa skogar som barn, strövat i dem som vuxen, kan varenda stig och sten så är det som att jag är här för första gången igen. En speciell känsla, en känsla av att världen helt plötsligt blir oändligt stor och genast har så många fler upplevelser att erbjuda. Det känns värdefullt att ibland få återupptäcka världen med ett barns ögon.

Bergans Rondane 6L. Perfekt för löpturen och för första upptäcktsfärderna.

Bergans Rondane 6L. Perfekt för löpturen och för första upptäcktsfärderna.

Skalman i skogen?

Skalman i skogen?

På Fjällsäkerhetsrådets hemsida finns bra tips för att göra utevistelser med barn till en lyckad upplevelse.

/Niclas

Lite inspiration i väntan på snön.

Jag vill bjuda på lite vackra bilder så här inför helgen. De sista skiddagarna i våras befann jag mig runt Kebnekaise och Narvik i strålande sol. Fina vinterdagar att tänka tillbaka på när det regnar hårt från sidan. Kolla in mitt inlägg från de dagarna för att se mer härliga vårvinterbilder.

Lisa Lindblom tittar ut över Narvik Foto: David Erixon

Lisa Lindblom tittar ut över Narvik Foto: David Erixon

 

David Erixon och Lisa Lindblom på toppen av Rombakstötta Foto: David Erixon

David Erixon och Lisa Lindblom på toppen av Rombakstötta Foto: David Erixon

I södra Sverige lyser snön fortfarande med sin frånvaro. Skönt tycker vissa sorgligt tycker andra. Men för egen del så är det nu bara några dagar kvar till snöpremiär. I mitten på nästa vecka ska jag nämligen åka till Bruksvallarna på träningsläger med min klubb IF Hallby. Det ska bli så kul! Att under några dagar få lägga fokus på skidåkning, mat och vila i lagom stora mängder är en lyx. Väl på plats kommer jag självklart dela med mig av mina upplevelser.

/David

Dagens filmtips!

Du bör se denna film om du någon gång funderat över hur det är att spendera en sommar på en fjällstation. Denna film är gjord av Ebba Samuelsson som jobbar med mig på Sylarna Fjällstation. Jag tycker att hon lyckas mycket bra med att förmedla känslan av en fjällsommar.

Att få spendera flera månader på fjället och se hur naturen påtagligt förändras från dag till dag. Att pulsa i snö runt midsommar för att bara ett par veckor senare kasta sig i fjälltjärnarna för att man håller på att överhettas. Att se hur säsongens första blommor bryter igenom det sista av vinterns snö. Få se hur hela fjället blir grönt för att sedan växla till röd/gult och så småningom till brunt. Det är fantastiskt. Att få lära känna en massa nya människor och göra massa trevliga turer tillsammans. En sommar på fjället erbjuder mycket.

Vill även passa på att dela med mig av några bilder som jag och Niclas tog vår sista dag av sommarsäsongen 2014. Morgonen efter skulle jag fara söderut så jag ville hinna att njuta av en sista tur för säsongen upp mot Getryggen.

 

Höstfjället när det är som bäst.  Foto: David Erixon

Höstfjället när det är som bäst.
Foto: David Erixon

Niclas njuter av hösten i Blåbärsriset.  Foto: David Erixon

Niclas njuter av hösten i Blåbärsriset.
Foto: David Erixon

Niclas njuter av hösten i Kråkbärsriset. Foto:David Erixon

Niclas njuter av hösten i Kråkbärsriset.
Foto:David Erixon

 

/David

Podcast och Primus

Händelserik helg i Stockholm för deluxeturer! I fredags förmiddag mötte vi upp Magnus Ormestad som gör Husky Podcast. En podcast som riktar sig till dig som gillar friluftsliv, naturupplevelser, outdoor och äventyrssport. På sin hemsida förklarar Magnus sin tanke med podcasten på följande sätt; ” Jag vill söka upp och intervjua människor som jag är intresserad av, människor som på olika vis utmanar vardagens bekvämligheter, utmanar sina gränser och även inspirerar oss andra att följa efter. Guider, professionella idrottsutövare, äventyrare och entreprenörer som lever på sitt intresse och sin talang. Ofta på väg upp, eller ner, för höga berg och längs med slingrande stigar.”

Intervju med Husky. Foto: Okänd norsk turist

Intervju med Husky.
Foto: Okänd norsk turist

I tidigare avsnitt har bland andra internationella traillöparstjärnan Emelie Forsberg, äventyraren Ola Skinnarmo, klättraren Said Belhaj och triatleten Lisa Nordén intervjuats. Det känns minst sagt stort att få ett eget avsnitt i samma programserie som dessa internationella storheter inom sina respektive områden! Om cirka två veckor bör den finnas att lyssna på här.

Som format finns det många fördelar med podcast. Bara att ladda ner och lyssna när man själv vill och utbudet är oändligt stort. Man kan lyssna i bilen, på löprundan, i gymmet eller i sängen när man ska somna. Om man hinner somna under tiden så är det ju bara att återuppta lyssnandet där man slutade. Under våra skidturer lyssnar vi mycket på podcasts. Bland favoriterna finns P1 Sommar, Värvet, P3 Dokumentär och självklart Husky. För dig som i dagsläget inte lyssnar på podcasts men blir lite nyfiken på att börja, kika in på Acasts hemsida.

Efter lunch på fredagen styrde vi kosan mot Solna och Primus kontor. Sist vi var där var hösten 2012, inför Norge på langs. Det är alltid lika spännande att komma på besök. Inte minst att få besöka verkstaden, platsen där all produktutveckling sker! Gissa om man tittar sig nyfiket runt. Av förklarliga skäl är det inte tillåtet att fotografera där. Det blir ett senare inlägg där vi närmare presenterar lite kommande nyheter från Primus och deras produkter. Men kortfattat kan man säga att utvecklingen går framåt och att det i framtiden blir ännu lättare att vara ute på tur.

Besök hos Primus.

Besök hos Primus.

När vi ändå hade rest till Stockholm så passade vi på att stanna över helgen. Få lite gemensamt arbete gjort inför planeringen av turen, ibland är det lättare att sitta på samma plats. Passade på att göra någon vända på stan. Hittade bland annat en bra karta över Yukon. Helt plötsligt blir turen mer verklig och mindre abstrakt. Kartan tillåter en att resa till platser fast man sitter hemma vid köksbordet.

Här börjar resan!

Här börjar resan!

Vi har även träffat vänner som nu huserar i Stockholm med omnejd. Alltid trevligt! Några löpturer har det också blivit. Inte alltid så poppigt att springa på gångbanor i staden på sidan av den stora vägen. Men ibland hittar man guldkorn. Som Älvsjöskogen!

På andra sidan skogen fanns en sjö!

På andra sidan skogen fanns en sjö!

/Niclas